Månad: juni 2018


Miljöbalken

Miljöbalken skall tillämpas så att

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (mer…)

Plan och bygglag

Plan- och bygglag (1987:10)

Plan- och bygglagen är av central betydelse  för den nationella tillämpningen av Miljöbalkens riktlinjer och föreskrifter. I plan- och bygglagen återfinns de bestämmelser, som reglerar en kommuns skyldighet att framställa en översiktsplan, vari detaljregleringen av riksintressena beslutas. Obs att byggaren själv, inte kommunen, ska kontrollera att gällande regler följs.

Nedan återges några av de bestämmelser, som berör riksintresset. (mer…)

Stockholms stad

Översiktsplan 99, (sammandrag av relevanta delar)

Översiktsplan 1999 (ÖP 99) antogs av kommunfullmäktige den 4 oktober 1999.

Översiktsplanen ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområdet och om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger utgångspunkter för detaljplanering och bygglovsprövning och för beslut som rör markanvändning och byggande enligt annan lagstiftning såsom väglag, ellag, miljöbalk m fl. (mer…)

Klassificering

Kulturmiljöenheten inom Stadsmuseet ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriska värden i Stockholms stads bebyggelse. Klassificeringen används i det dagliga arbetet inom kommunens förvaltningar bland annat i samband med detaljplanering och bygglovprövning.

Beroende på byggnadernas kulturhistoriska värde gäller särskilda hänsynsregler för underhåll och förändringar enligt plan- och bygglagen. Föreslagna förändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet i blå- och grönmarkerade hus granskas av stadsmuseet före bygglovgivning. Skyddsbestämmelser införs successivt för hus i dessa två kategorier i samband med detaljplaneläggning. Klassificeringen har också stor betydelse för vilka byggnader som kan komma ifråga för bidrag för antikvariska överkostnader. Byggnaderna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde, på kartan markerade med olika färger. Fastigheterna har givits den färg som motsvarar den mest värdefulla byggnaden eller byggnadsdelen inom fastigheten. Även broar och vissa anläggningar har klassificerats. (mer…)

Ursprunglig färgsättning

Området var från början styrt när det gäller val av kulörer på utomhusfasaderna. Till dessa fasadkulörer fanns en variation vid val av snickerier såsom fönsterbågar, vindskivor och kulör på fönsterfoder.

(mer…)

, 2018-06-16. Kategori: Småstuga. Etiketter: , .

Alléer

Området har idag ett antal alléer med Hedebyvägen, Beckombergavägen och Stora Ängby Allé som exempel. De har tillkommit redan vid planläggningen av området och arkitekten utgick från en skelettplan. I skelettplanen angavs att i vissa fall skulle träd planteras på stadens mark och in andra fall i tomtgränsen och då skulle småstugeägaren inköpa växten.

Skelettplanen angav att olika gator skulle ha olika träd. På Bergslagsvägen finns idag syrenträd som är en rest av planen. Andra rester finns på Åloppevägen och Brennervägen där det återstår ett par Oxelträd. Stora Ängby allé har dels syrenbollar och hagtorn. Beckombergavägen är planterad med lönn. Alléerna är en viktig del i områdets identitet. (mer…)

Gatumiljö

Gaturummet har avsiktligt givits en enhetlig framtoning.

Den har åstadkommits genom att fastighetsägarna har uppmanats att plantera häckar mot gata, träd enligt en framtagen stomplan och att husen har lagts i gatulinjen eller nära gatulinjen. Hildebrandsvägen är ett exempel på där man har lagt husen i direkt linje med gatan. Man följer här idealet med småstaden som man redan på 20-talet gjorde på Magnebergsgatan i Enskededalen. (mer…)

Stadsplan

Vägnätet i Norra Ängby har haft småstaden som utgångspunkt.

Vägarna är relativt smala och de har ofta en avsiktlig kurvform för att ge en småskalig bild. Beckombergavägen och Bolmsövägen är exempel på hur man har lagt gatan i en kurva utan att naturförhållandena anger att sträckningen behöver ligga så. (mer…)

Intervjuer om förr: Stina Leander

Anteckningar gjorda av Birgitta Slite-Holmgren efter intervju den 16 mars 2009 med Stina Leander, född Lundberg, Norra Ängby

Snögubbar på Bergslagsvägen!

Stina Leander, född Lundberg, tog emot mig den 16 mars 2009 i sitt hem på Åloppevägen där hon bott i alla sina dagar. (mer…)

Intervjuer om förr: Hans Aldstam

Anteckningar gjorda av Birgitta Slite-Holmgren efter intervju med

Hans Aldstam den 25 mars 2010 i hans och Eva Drewsens hem på Holmgårdsvägen 6 i Norra Ängby.

Hans Aldstam

Hasse bodde redan som liten i huset han och Eva nu bebor. Han har som vuxen också bott en tid på Buréusvägen. Byggherre på Holmgårdsvägen var en släkting, som överlät sitt hus till Hasses föräldrar. Huset är en trivsam tillbyggd femma från 1938 som ger utrymme för parets intressen: musik och motordrivet. (mer…)

Nästa sida →
← Föregående sida