Kategori: Området


Stockholms stad

Översiktsplan 99, (sammandrag av relevanta delar)

Översiktsplan 1999 (ÖP 99) antogs av kommunfullmäktige den 4 oktober 1999.

Översiktsplanen ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområdet och om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger utgångspunkter för detaljplanering och bygglovsprövning och för beslut som rör markanvändning och byggande enligt annan lagstiftning såsom väglag, ellag, miljöbalk m fl. (mer…)

Alléer

Området har idag ett antal alléer med Hedebyvägen, Beckombergavägen och Stora Ängby Allé som exempel. De har tillkommit redan vid planläggningen av området och arkitekten utgick från en skelettplan. I skelettplanen angavs att i vissa fall skulle träd planteras på stadens mark och in andra fall i tomtgränsen och då skulle småstugeägaren inköpa växten.

Skelettplanen angav att olika gator skulle ha olika träd. På Bergslagsvägen finns idag syrenträd som är en rest av planen. Andra rester finns på Åloppevägen och Brennervägen där det återstår ett par Oxelträd. Stora Ängby allé har dels syrenbollar och hagtorn. Beckombergavägen är planterad med lönn. Alléerna är en viktig del i områdets identitet. (mer…)

Gatumiljö

Gaturummet har avsiktligt givits en enhetlig framtoning.

Den har åstadkommits genom att fastighetsägarna har uppmanats att plantera häckar mot gata, träd enligt en framtagen stomplan och att husen har lagts i gatulinjen eller nära gatulinjen. Hildebrandsvägen är ett exempel på där man har lagt husen i direkt linje med gatan. Man följer här idealet med småstaden som man redan på 20-talet gjorde på Magnebergsgatan i Enskededalen. (mer…)

Stadsplan

Vägnätet i Norra Ängby har haft småstaden som utgångspunkt.

Vägarna är relativt smala och de har ofta en avsiktlig kurvform för att ge en småskalig bild. Beckombergavägen och Bolmsövägen är exempel på hur man har lagt gatan i en kurva utan att naturförhållandena anger att sträckningen behöver ligga så. (mer…)

← Föregående sida