Trädgårdstadens grundidéer

I Stockholm var det Carl Lindhagen som planerade och såg till att staden byggde och genomförde trädgårdsstäder både i Enskede och i Bromma området. Dessa idéer var inte hans egna utan kom ursprungligen från Storbritannien och en stenograf och uppfinnare som hette Ebenezer Howard.

Ebenezer Howard var en autodidakt (självlärd) stadsplanerare som 1898 gav ut boken ”To-morrow: a Peaceful Path to Real Reform”. 1902 gav han ut en reviderad version av samma bok men kallade den då för ”Garden Cities of To- morrow”. Begreppet Garden Cities känner kanske en del till. I dessa två böcker presenterar Howard sina idéer om det i hans tycke, ultimata samhället.Howard var en ivrig socialist som trodde starkt på kooperativets förmåga till välstånd. Denna tro präglar också hans tanke om det perfekta samhället och hur det skall genomföras. Bakgrunden till Howards idéer om trädgårdsstaden var att liksom i Stockholm ökade folkmängden i de stora städerna i Storbritannien det medförde trångboddhet och social ohälsa. Howard såg att samhället behövde nytänkande inom stadsplaneringen och nya typer av städer. Dessa nya städer skulle inte bara lösa bostadsbristen utan också förbättra den sociala situationen. Han menade att den ”gamla tidens städer hade gjort sitt” eller som han sa ”they have done their work”.

Eftersom Howard brann för socialismen menade han att solidaritet och hälsa föds ur städer som för människor tillsammans snarare än städer där invånarna separeras i klass och ras. God planering skulle ge social harmoni och jämlikhet i samhället, med detta i ryggen föddes iden om att bygga trädgårdsstäder.

Redan 1889 började Howard utforma sina idéer. Trädgårdsstäderna invånarantal skulle begränsas till 30 000 invånare och vara omgivna av stora grönområden (green belt). Detta skulle ge vackra, hälsosamma, täta och effektiva samhällen. Staden ska vara utformad som en cirkel. I cirkelns mitt ligger en stor park och utifrån den går stora boulevarder som är som ekrar på ett hjul. Boulevarderna sammanbinds med avenyer.

Hälsa var ett viktigt begrepp och Howard hade tagit intryck av en dr. Benjamin Richardson som menade att det bara skulle vara 24 personer per tunnland, vida avenyer och husen skulle vara omgärdade av grönska.

För att separera bostäderna men också för att se till att alla har gångavstånd till arbetsplatsen placerade Howard industrier och fabriker i stadens perfirera delar, nära den cirkulära spårvägen. Järnvägen omringade staden och sammanband den till huvudleden och den nationella stambanan. Det finns två olika sorters centrum, det ena är närområdets centrum det andra var stadskärnans centrum. I stadskärnan ligger alla stora kommunala byggnader och institutioner så som stadshus, huvudbiblioteket, museum, konserthall och sjukhus.

Staden är som en cirkel men också uppdelad i mindre närområden. Varje närområde omfattar 5000 tusen personer eller ca: 1000 familjer och ligger som tårtbitar i den stora cirkeln. Närområdet är en liten stad i den stora staden enl. Howard. Basen i närområdet är familjens egna hus omgivet av en liten trädgård. Howard ville att det skulle vara egna hus för varje familj och alla samhällsklasser. Skolan ska placeras i varje områdes mitt och ska vara det huset som byggs först. (Detta kan förklara varför skolan i norra Ängby var byggd innan husen byggdes här.) Skolan ska också tjäna som möteslokal, bibliotek. Byggs det kyrkor i staden ska de också ligga i närområdes centrum.

Howard rekommenderade en balans mellan individualism och centralorganisation och föreslog därför att det skulle vara många småbutiker i närområdet men dock bara en av varje kategori.

Både i staden och runt staden skulle det vara många gröna ytor. I det gröna bältet runt staden fanns det rum för bondgårdar och agrara näringar som kunde producera produkter och mat åt invånarna i staden. På detta sätt skulle man slippa långa och kostsamma transporter. Trädgårdsstaden skulle på så sätt kunna vara självförsörjande och ha en självständig ekonomi.

Howard ville att trädgårdsstaden skulle vara som ett kooperativ och att uppbyggnaden av staden inte skulle ske med spekulation av marken. Tanken var att bilda ett kooperativt företag utan vinstintresse. Företaget ägde marken och erbjöd intressenter en revers (skuldbrev) med fast ränta på fyra till fem procent för cirka sex tunnland mark. För pengarna som företaget får in på reverserna bygger företaget upp vägar och vatten och el försörjning. På så sätt kan företaget attrahera industrier och boende. Tanken var att allteftersom staden växer kan räntan sänkas och pengarna som blir över kan läggas i en fond. Fonden kan utbetalas till originalinvesterarna i företaget eller så kan staden köpa ut originalinvesterarna och låta pengarna gå till uppbyggnad av samhället. Howard menade att räntan skulle kunna täcka uppbyggnad av sjukhus, skolor och kulturella institutioner. I England betraktades Howards idéer som mycket radikala.

Howard idéer om trädgårdsstaden exporterades till övriga världen och då bland annat till Sverige och Stockholm där Albert Lindhagen snappade upp iden om att skapa städer där alla kunde få möjlighet till ett eget hem med trädgård. Lindhagen ville liksom Ebenezer Howard att de nya bostäderna skulle byggas utan markspekulation.

Denna text är skriven av Anna-Karin Ekholm och är tagen ur föreningens jubileumsbok "Norra Ängby - vår del av världen"
Kontakta A-K om du vill köpa boken!