Redan från början anlade man stenpartier i Norra Ängby där det fanns nivåskillnader i tomten. Nedan visas två foton från 40-talet med stenpartier och spaljéer. På det högra fotografiet kan man dessutom se väggspaljé för fruktträd, fristående spaljé. Färgsättningen på huset är ljuskulör med vindskivor och foder i samma kulör som fasad. Fönsterbågar är mörkare. ...fortsätt läsa "Stenparti"
Författare: Bengt Randers
Vatten
Från slutet av 30-talet började en damm i trädgården bli modernt. Det underlag som Kulturmiljögruppen har fått fram är att dammen då var i funktionalistisk stil. Dammen hade kvadratisk eller rektangulär form men på ritningen nedan är dammen en hexagon. Dammen hade en vattenpelare centralt i mitten. Den kom från ett fast monterat metallrör som var draget upp till vattenytan. Kanten på dammen var belagd med öländsk kalksten lika som många gångar i trädgåren.
Exempel på växtval från 40- och 50-talet
Några rader om tidigt trädgårdsliv på Vultejusvägen 66 (f d Ängbyplan 66), Bromma. Hus och tomt var resultatet av mina föräldrars, Maria och Valdemar Slite, mödor.
Mina föräldrar hade aldrig bil, varför plats inte behövdes för parkeringsplats.
Tomten var tydligt planerad: ...fortsätt läsa "Exempel på växtval från 40- och 50-talet"
Pergola
Pergola var en variant på berså som man använde i småstuge trädgården. I Småstugeföreningarnas tidning 1935 fanns ett ritningsförslag för hur en pergola kunde konstrueras. Själva ritningen är dock från 1923. I samma nummer ges ett förslag på var i trädgården man kan placera pergolan. Den benäms nummer 15 på ritning 32 och kallas berså av träspaljé. ...fortsätt läsa "Pergola"
Flaggstång
På 30-talet var flaggstången en vanlig utsmyckning i småstugans trädgård. Den var populär sedan årtionden tillbaka. Man kan i kolonistugeområden från 10- och 20-talet se att flaggstänger är vanligt förekommande.
I exempelvis Karlskrona anlades på 20-talet ett kolonistugeområde som heter Brändaholm. Där har många av stugorna flaggstång och de har bidragit till att holmen är en av de vanligaste bilderna som visas från staden. ...fortsätt läsa "Flaggstång"
Bygglov
Bygglovsavdelningen är den för ängbyborna mest intressanta avdelningen. Den ansvarar för bygglov och bygganmälan. För att få bygga något behövs i allmänhet bygglov och bygganmälan ska göras när arbetet sätts igång. De två bygglovsektionerna, Nord och Syd, handlägger bygglovärenden och de två bygganmälanssektionerna, likaså Nord och Syd, ansvarar för byggsamråd och kontroll att bygglovet följs men också rörande bl a ventilation och hissar.
Riksintresseutnämningen
I Sverige finns c:a 1700 riksintressen för kulturmiljövården, med syfte att spegla vår kulturs framväxt och variationsrikedom.
Som framgår av sammanfattningen ovan samverkar flera myndigheter vid urval, bedömning och beslut i ärenden gällande riksintressen. En fullständig redogörelse för ärendets gång blir därför tämligen snårig.
Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är värd att skydda ur ett nationellt perspektiv. Ett område av riksintresse för kulturmiljövården är en kulturmiljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. Den ska bland annat visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser, utvecklingen av samhället, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och olika estetiska ideal. ...fortsätt läsa "Riksintresseutnämningen"
Miljöbalken
Miljöbalken skall tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. ...fortsätt läsa "Miljöbalken"
Plan och bygglag
Plan- och bygglag (1987:10)
Plan- och bygglagen är av central betydelse för den nationella tillämpningen av Miljöbalkens riktlinjer och föreskrifter. I plan- och bygglagen återfinns de bestämmelser, som reglerar en kommuns skyldighet att framställa en översiktsplan, vari detaljregleringen av riksintressena beslutas. Obs att byggaren själv, inte kommunen, ska kontrollera att gällande regler följs.
Nedan återges några av de bestämmelser, som berör riksintresset. ...fortsätt läsa "Plan och bygglag"
Stockholms stad
Översiktsplan 99, (sammandrag av relevanta delar)
Översiktsplan 1999 (ÖP 99) antogs av kommunfullmäktige den 4 oktober 1999.
Översiktsplanen ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområdet och om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger utgångspunkter för detaljplanering och bygglovsprövning och för beslut som rör markanvändning och byggande enligt annan lagstiftning såsom väglag, ellag, miljöbalk m fl. ...fortsätt läsa "Stockholms stad"