Norra Ängby Trädgårdsstadsförening
Välkommen till vår del av världen.
På 30-talet var flaggstången en vanlig utsmyckning i småstugans trädgård. Den var populär sedan årtionden tillbaka. Man kan i kolonistugeområden från 10- och 20-talet se att flaggstänger är vanligt förekommande.
I exempelvis Karlskrona anlades på 20-talet ett kolonistugeområde som heter Brändaholm. Där har många av stugorna flaggstång och de har bidragit till att holmen är en av de vanligaste bilderna som visas från staden. ...fortsätt läsa "Flaggstång"
Bygglovsavdelningen är den för ängbyborna mest intressanta avdelningen. Den ansvarar för bygglov och bygganmälan. För att få bygga något behövs i allmänhet bygglov och bygganmälan ska göras när arbetet sätts igång. De två bygglovsektionerna, Nord och Syd, handlägger bygglovärenden och de två bygganmälanssektionerna, likaså Nord och Syd, ansvarar för byggsamråd och kontroll att bygglovet följs men också rörande bl a ventilation och hissar.
I Sverige finns c:a 1700 riksintressen för kulturmiljövården, med syfte att spegla vår kulturs framväxt och variationsrikedom.
Som framgår av sammanfattningen ovan samverkar flera myndigheter vid urval, bedömning och beslut i ärenden gällande riksintressen. En fullständig redogörelse för ärendets gång blir därför tämligen snårig.
Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är värd att skydda ur ett nationellt perspektiv. Ett område av riksintresse för kulturmiljövården är en kulturmiljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. Den ska bland annat visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser, utvecklingen av samhället, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och olika estetiska ideal. ...fortsätt läsa "Riksintresseutnämningen"
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. ...fortsätt läsa "Miljöbalken"
Plan- och bygglagen är av central betydelse för den nationella tillämpningen av Miljöbalkens riktlinjer och föreskrifter. I plan- och bygglagen återfinns de bestämmelser, som reglerar en kommuns skyldighet att framställa en översiktsplan, vari detaljregleringen av riksintressena beslutas. Obs att byggaren själv, inte kommunen, ska kontrollera att gällande regler följs.
Nedan återges några av de bestämmelser, som berör riksintresset. ...fortsätt läsa "Plan och bygglag"
Översiktsplan 1999 (ÖP 99) antogs av kommunfullmäktige den 4 oktober 1999.
Översiktsplanen ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområdet och om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger utgångspunkter för detaljplanering och bygglovsprövning och för beslut som rör markanvändning och byggande enligt annan lagstiftning såsom väglag, ellag, miljöbalk m fl. ...fortsätt läsa "Stockholms stad"
Kulturmiljöenheten inom Stadsmuseet ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriska värden i Stockholms stads bebyggelse. Klassificeringen används i det dagliga arbetet inom kommunens förvaltningar bland annat i samband med detaljplanering och bygglovprövning.
Beroende på byggnadernas kulturhistoriska värde gäller särskilda hänsynsregler för underhåll och förändringar enligt plan- och bygglagen. Föreslagna förändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet i blå- och grönmarkerade hus granskas av stadsmuseet före bygglovgivning. Skyddsbestämmelser införs successivt för hus i dessa två kategorier i samband med detaljplaneläggning. Klassificeringen har också stor betydelse för vilka byggnader som kan komma ifråga för bidrag för antikvariska överkostnader. Byggnaderna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde, på kartan markerade med olika färger. Fastigheterna har givits den färg som motsvarar den mest värdefulla byggnaden eller byggnadsdelen inom fastigheten. Även broar och vissa anläggningar har klassificerats. ...fortsätt läsa "Klassificering"
Författare: Niklas Sölvemark Publicerat 2009
Området var från början styrt när det gäller val av kulörer på utomhusfasaderna. Till dessa fasadkulörer fanns en variation vid val av snickerier såsom fönsterbågar, vindskivor och kulör på fönsterfoder.
Kulörerna följde med modet i byggandet så att de första stugorna i Ängby som byggdes 1931 följde en tradition från 20-talet. Denna innebar en ljus färgskala i pastellfärger och valet för självbyggaren var begränsat till ett fåtal kulörer.
Kulörerna följde med modet i byggandet som innebar en ljus färgskala och valet för självbyggaren var begränsat till ett fåtal kulörer. Det fanns en grön, bruten vit, rosa samt en kraftigare rödockra att välja på. Dessutom fanns ett fåtal fastigheter som efter tillstånd fick välja falu rödfärg. Tanken med begränsningen i färgvalet var att området skulle ge ett enhetligt intryck. Trots denna begränsning kom kritik mot att småstugeområdet uppfattades som brokigt.
...fortsätt läsa "Ursprunglig färgsättning"Området har idag ett antal alléer med Hedebyvägen, Beckombergavägen och Stora Ängby Allé som exempel. De har tillkommit redan vid planläggningen av området och arkitekten utgick från en skelettplan. I skelettplanen angavs att i vissa fall skulle träd planteras på stadens mark och in andra fall i tomtgränsen och då skulle småstugeägaren inköpa växten.
Skelettplanen angav att olika gator skulle ha olika träd. På Bergslagsvägen finns idag syrenträd som är en rest av planen. Andra rester finns på Åloppevägen och Brennervägen där det återstår ett par Oxelträd. Stora Ängby allé har dels syrenbollar och hagtorn. Beckombergavägen är planterad med lönn. Alléerna är en viktig del i områdets identitet. ...fortsätt läsa "Alléer"