I trädgårdsstaden Norra Ängby rivs just nu ett stycke svenska socialhistoria på Bureusvägen 8 nära Ängbyskolan. Det är den gamla grönklassade tvätteribyggnaden, från början en andelstvätt (invånarna kunde köpa andelar i tvätten), byggd 1945 i gult tegel, som nu mals ned av grävskoporna.
Andelstvätten, utrustad med moderna arbetsbesparande tvättmaskiner, användes på sin tid av invånarna (husmödrarna) i området istället för att de på det tidigare betydligt mer mödosamma och tidskrävande sättet måste blötlägga, koka, gnugga, skölja och vrida tvätten innan manglingen och strykningen.
Efterhand skaffade sig Ängbyborna egna tvättmaskiner och andelstvätten avvecklades successivt. Istället utvecklades en kommersiell verksamhet i den gamla tvätteribyggnaden under namnet Ängbytvätten. Sedan Ängbytvätten 2012 flyttade till Spånga har byggnaden stått tom och nu finns den snart inte mer. Lite tråkigt kan man tycka eftersom trädgårdsstaden Norra Ängby med sina småhus dessutom av Riksantikvarieämbetet är klassad som riksintresse för kulturmiljövården bl. a. med motiveringen: ”ett stort och enhetligt småstugeområde planerat för arbetare, vilket visar stadens satsning på självbyggeri på 1930-talet, den bostadssociala politiken och en framsynt planering”. När tvätteritomten är renrakad byggs fem radhus på platsen.
LARS EPSTEIN